Hur vare här då?

Jag har varit riktigt kass på att skriva inlägg på sistone, men denna blogg är väl mest till för att rensa mitt huvud och ibland kan det gå ett tag innan behovet kommer.  Om 16 dagar så har jag arbetat 5 år heltid i tunnelbanan som ordningsvakt. Hur i hela friden kunde det gå så snabbt? Jag tänker på alla trevliga stunder, alla hemska, alla tragiska och alla hysteriskt roliga; för tunnelbanan är som en rå och uppåttjackad långfilm av vad livet är i sin helhet.  Det finns något filosofiskt vackert och tragiskt om det, det är väldigt svårt att sätta ord på det.  Ibland hamnar man i en lugn period i tunnelbanan och ibland så händer allt på väldigt kort tid.  Jag har direkt/indirekt hanterat ~3 stycken dödsfall på loppet av ca 2 veckor, två påkörningar och ett hjärtstopp och i två av fallen har det varit förvånansvärt unga personer.  Och i fallet med hjärtstoppet så minns jag att jag blev förvånad när jag såg att det faktiskt inte var en pensionär (som det vanligtvi...

 I dagens blogginlägg tänkte jag beskriva en händelse under min senaste arbetsvecka.          Jag och kollegan besökte en tunnelbanestation i City och just utanför hölls det en demonstration som drog till sig en bred skara politiskt intresserade personer som är emot Sveriges kommande NATO-medlemskap.  Vädret var helt underbart och jag bestämde att vi skulle köpa glass och sedan gå ut och hålla koll på demonstrationen och samtidigt äta glass (såklart). Oftast brukar de flesta demonstrationer gå lugnt till men med tanke på vad demonstrationen handlade om och att vi inte hade polisnärvaro på platsen så kände jag att det var bäst att vi höll koll så att inga antagonister kom förbi och försökte provocera.  Det hela flöt på väldigt lugnt, och alla som ville komma till tals fick göra det. Jag ser mig som relativt politiskt intresserad och jag skulle gärna vilja diskutera och debattera om NATO med dessa människorna. Jag har både vänner som är för och emot...

 Jobbet i tunnelbanan går inte att beskrivas som en rak eller tydlig linje. Dagarna kan se väldigt olika ut och tempoväxlingen däremellan, kan för utomstående, te sig ganska märklig. Temat för dagens inlägg är att berätta för er hur denna dualitet kan se ut genom att beskriva ett arbetspass jag hade förra veckan. Dagen började väldigt lugnt, jag vill minnas att det initialt knappt gick ut några jobb de första timmarna. Vi visste dock att det skulle genomföras en mindre icke tillståndsgiven demonstration i Hötorgets tunnelbanestation. Det skulle röra sig om ett 20-tal yngre politiskt aktiva medmänniskor som vill ha en avgiftsfri kollektivtrafik (Skattefinansierad). Min högst personliga åsikt är väl att de inte i grund och botten är helt fel ute, men när jag är i tjänst så är min personliga åsikt inte relevant. Huvudmålet med den olovliga demonstrationen var att genomföra en massplankning, inte nog med att man saknar tillstånd för demonstrationen men också då att demonstrationens mål...

Ja, ni gissade rätt. Två veckor är inte en lång utbildningstid. Jag kan anse att två veckor kan fungera för ordningsvaktens naturliga habitat d.v.s. krogdörren men inte på objekt som Stockholms stad LOV3 § -områden eller LOV 3 §- objektet som är Stockholms kollektivtrafik.  Rent krasst sätt så har vi inte oändligt med lagstöd och befogenheter att lära sig.      Den viktigaste diskussionen är den som avser nyttjandet av tvångsmedel, frihetsberövande och våldsanvändning och där i den diskussionen ska man självfallet lägga betoning på våra rättsprinciper.  Dessa delar som jag anser är absolut de viktigaste anser jag att man på utbildningen trycker mest på, vilket är väldigt bra. Det som jag saknar på utbildningen är mer djupgående utbildning i stresshantering och stressövningar.  Det går inte att simulera den akuta stressen man känner i "verkligheten" men om man är lite kreativ så kan man komma nära, det viktiga är inte att utbildningen ska göra aspirerande va...

 Idag tänkte jag att vi behöver ett mer lättsamt inlägg att kunna läsa. Som ni numera vet så jobbar jag dagtid i tunnelbanan, vad skulle kunna tänkas vara ett generiskt pass dagtid? Det är svårt att säga helt klart, allting kan hända men generellt sett så ser dagarna oftast ganska likadana ut fram tills det att vi får en större händelse såklart. Jag tänkte berätta om passet jag och kollegan hade under gårdagen. Min väckarklocka ringde 04.20, 05.10 väntade jag på tunnelbanan in mot T-Centralen där vårt kontor ligger. Jag landade i T-centralen ca 05.23 och gick upp till kontoret, väl där hämtade jag ut nycklar, radio, kroppskamera, mobiltelefon och externt överfallslarm. Sedan tog jag på mig skyddsvästen, skjortjackan och reflexvästen och satte mig ner för att logga in mig på NOVA som är polisens IT-stöd för vakter. Där anmäler vi när vi går i tjänst och via den hemsidan så avrapporterar vi också alla tjänsteåtgärder digitalt som vi gör under passets gång. Fantastiskt och i tiden! Nä...

Jag tänkte i dagens blogginlägg berätta om det mest traumatiska jag varit med om i tunnelbanan, än så länge. Jag har sedan länge varit glad över att många av mina kollegor började tidigt med att ge mig smeknamnet "LOV8" som då syftar på den åttonde paragrafen i Lagen om ordningsvakter; 8 § "För att verkställa en åtgärd får en ordningsvakt inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar [...]" Jag tycker om att prata och diskutera med människor och det ger mig så mycket större inre tillfredställelse att en främling som aldrig stött på mig innan väljer att lyda mig enbart p.g.a. det jag har sagt till dem muntligt, jämfört då med att behöva fysiskt ta tag i dem för att få dem att lämna platsen. Det är väldigt enkelt att påtvinga sin egen vilja på folk när man använder våld, men det är en bedömt svårare intellektuell utmaning att få dem att göra samma sak bara genom att prata med dem....